Jag trodde aldrig att jag skulle vara DEN föräldern

Idag var nioåringen på simskola. Jag släppte av hen på parkeringen till stranden där den hölls klockan tio i morse och sedan åkte jag hem, helt odramatiskt. Halvtolv ringde min mobil och det var nioåringen. Samtalet blev lite märkligt; när jag lyfte på luren pratade hen, men inte med mig.

Nioåringen till Okänd: Jag pratar med min mamma! Jag ska berätta att vattnet är iiiiiskallt!

Nioåringen pausar, verkar lyssna till någon.

Nioåringen, uppenbarligen till mig: Förlåt mamma men jag måste lägga på för vi får tydligen inte ha mobilerna här.

Klick.

Mitt gamla jag hade tyckt att det var jävligt rimligt av simlärarna att ha en sådan regel. Mitt gamla jag hade för övrigt tyckt att det var idioti att ge mobil till en nioåring från första början, jag hade väl menat att vad ska ungar med sådana till?! Tänk så tokigt man kan tänka va, att jag inte begrep bättre! Det är så uppenbart nu, när jag börjat betrakta barn mer som människor, att de självklart ska ha mobilerna till samma saker som alla vi andra: ringa, spela små spel, messa kompisar, googla på grejer och så vidare.

I alla fall så ringde jag Jan och bollade saken. Sen ringde jag på hans inrådan arrangörerna men fick inget svar. Så ringde jag upp nioåringen men lydig som hen (tyvärr!) är hade hen lagt undan mobilen. Så jag gjorde Det Enda Rätta och stuvade in bebisen i bilen och åkte dit. Jag tänkte minsann visa min unge att jag står helt bakom hen och att hen minsann får ringa vem hen vill!

Och tur var väl det för det visade sig att jag missförstått schemat och simskolan slutade klockan ett och inte klockan fyra.

Jag hittade nioåringen på gräset, ätandes lunch tillsammans med några andra barn, ett par vuxna och simlärarna.

Nioåringen, med förvånad min: Vad gör du här redan?
Jag: Jaa, jag tänkte att jag skulle åka hit och höra vad du ville när du ringde. Jag menar, jag hann inte riktigt höra allt, så jag kom hit helt enkelt.
Nioåringen, med ett tonfall som gjorde klart att det var en överdriven gest: Jaha. Jag tänkte bara säga att vattnet var svinkallt!
Jag: Ah. Jaha. Men känns det okej, jag menar, gick det bra fastän de sa att du inte får ringa.


Här kastade jag en menande, irriterad blick mot simlärarna.

Nioåringen, med förvånad röst: Jaadå, det är klart!
Jag, besviket: Jaha, ja okej.
Jag, lite bestämt, till simlärarna: Vad var det där om egentligen, att hen inte fick ringa?
Simlärare: Ja alltså, vi brukar säga att vi vill inte att de håller på med mobilerna här. Det är ju en del som inte har några och sådär.
Jag: Jaha, men jag måste säga att jag tycker det är märkligt att de inte får ta upp sin egen telefon och ringa ett samtal, det tycker jag nog! Berättade ni ens innan för barnen att de inte får ha mobiler här?


Här kände jag att jag egentligen skulle vilja hålla en hel föreläsning, men nu tittade hela cirkeln av barn samt deras medhavda vuxna på mig och jag kände att vissa av de vuxna nog inte skulle hålla med mig riktigt om att barn förtjänar lite jävla respekt och att det i det konceptet ingår att få ringa som man vill. Mitt gamla jag instämde i deras bedömning av situationen och bad mitt nya jag hålla klaffen innan stämningen blev helt förstörd.

Simlärare, rycker på axlarna: Jaa, det gjorde vi väl… Men vi har samma regler här som i skolan.
Jag: Ja, fast hen går inte i skolan så vi känner inte till de reglerna.


Lång, obekväm tystnad. Barn gapar med mat i munnen, vuxna sitter stela.

Jag till nioåringen: Jaha, har du ätit klart så vi kan åka?

Vi packade ihop. Nioåringen gjorde klart för mig att jag överreagerat.

Ja ja. Nästa gång kan hen ju sitta där till klockan fyra och frysa, om hen nu ska vara så himla lydig.

Published by Petra Veronica

Svensk trettiofyraårig reklamskribent som av vissa påstås vara särskilt begåvad. Förälder till en nioåring som hemskolas och en bebis som mest kånkas runt i famn. Lycklig polyamorös partner till två olika men lika fantastiska män. Bokmal, gamer och gymmare. Alltså 157 centimeter blandad kompott.

Leave a comment

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: