Från en skavande känsla av obehag till ett krossat hjärta

Ojämställdheten i samhället har skavt i mig så länge jag kan minnas. Som femåring drömde jag om att spela hockey men vågade inte andas ett ord om den saken till någon. På något sätt visste jag att jag redan var satt i ett fack: jag var den lugna som läste och ritade. Alla avsteg jag gjort från den bilden verkar ha setts som att jag rebellar. Som att jag gör vissa saker inte för att det egentligen är det jag vill utan som att jag gör dem för att bryta mot normerna.

Sanningen är att jag var aldrig och är inte den där lugna flickan som ritar och läser. Inte bara. Jag var – och är – även intresserad av att meka, bygga, festa, köra fort och träna hårt. Men jag märker hur inrutat vi människor tenderar att tänka om varandra. De som känner mina tekniska, analytiska och tränande sidor blir förvånade när de ser mig sitta och brodera eller sjunga svamliga sånger med mina barn. Och de som känner mig som den helammande mamman som har barnen hemma och knyter amplar blir förvånade när de förstår att jag älskar att gymma, dejta och är den som byter däck på bilen.

Att bli satt i fack är en smärta i sig och insikten om jag är satt i facket kvinna – som är underordnat facket män – har under våren varit bland de största smärtorna i mitt liv. Visst har jag förstått att samhället och mina relationer till J och T som jag lever med är ojämställt, men vad det faktiskt innebär har inte sjunkit in förrän nyligen. Nu har jag läst och tänkt och känt och vridit på allt, delvis tillsammans med min fantastiska psykolog. Och insett vidden av detta jävla patriarkat. Det går inte att fly kvinnoföraktet, nedvärderingen av oss enbart för att vi är kvinnor. Den lägre lönen, den bristande respekten för oss, det sämre bemötandet i vården, den nedprioriterade förlossningsvården, våldet, ifrågasättandet, dubbelbestraffningarna och så vidare och så vidare i alla jävla oändlighet.

Och det har verkligen krossat mitt hjärta att inse hur hopplöst det är.

Lästips:

Bloggen Jämställd vardag av psykologen Sandra Lindström

Fanny Åströms blogg

Instagramkontot @anti.fenimisten och bloggen Manlig eller Maskulin av psykologen Fredrik Höijing

Carin Holmströms avhandling Det kallas kärlek

Nyheten om, och själva publikationen, Lathund om jämställdhet 2020 från SCB

Published by Petra Veronica

Svensk trettiofyraårig reklamskribent som av vissa påstås vara särskilt begåvad. Förälder till en nioåring som hemskolas och en bebis som mest kånkas runt i famn. Lycklig polyamorös partner till två olika men lika fantastiska män. Bokmal, gamer och gymmare. Alltså 157 centimeter blandad kompott.

Leave a comment

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: